Herreminje

Det är tur att man kan springa. Och en jävla tur att man har övat på att springa till den här bussen i xantal år. Sen har jag ju övat på att springa till massa andra bussar men det har inte med det här att göra. Strax framme och i lagom tid. Nu ska jag lugna ner hjärtat eftersom jag kommer halvt dö av denna film. Hejdå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0