Neråt

18 år.

Jag vet inte hur jag ska börja.
Du har alltid funnits där för mig, jag har alltid funnits där för dig.
Dag som natt vi fanns för varandra.
Vi hjälpte varandra genom allt.
När dina tårar rann så satt jag där tills dom slutade rinna.
När mina tårar rann så höll du i mig och sa att allt skulle ordna sig och att vi hade varann.
Alla dessa år.
Du var som en bror för mig, du var min favoritkille i hela världen.
Vi kunde prata om allt.
Senaste året har jag nästan hatat dig mest av allt.
Fast längst inne i mig har jag alltid älskat dig, hur dum jag än sa att du va hur mycket jag än skrek åt dig och bara var förbannad på jämt, hur äckligt det än luktade.
För du är snäll, du bryr dig om folk, vissa människor har bara svårt att se det.
Det var alltid dig jag ville försvara, du gjorde aldrig fel.
Du har aldrig gjort det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0