And the song goes on...

SÅ nära att Simone höll sitt "löfte".
Jag hatar att jag inte kan bli arg på Simone.
Har aldrig kunant det, låter det bara gå, jag vet inte varför, jag är imun mot Simone på något sätt.
Louise gör mig arg och ledsen lite då och då och vi bråkar och har oss, men Simone, som idag, jag försökte få henne att ändra sig, hon svarade inte men sen gick det vidare.
Allt är glömt.
Minns inte ens vad jag och Simone skulle göra.
Det är sorgligt på ett sätt.
Cause I like her quite alot. När ingen ser på förståss.


Kanske inte känner mig så glad, det har jag iof inte gjort på ett år.
Men jag är lite glad för....
dudududuuu.
Imorgon ska jag hämta barn på fritids, FETT viktig tjej.

Jag ska även ha bilen i helgen, då tyckte Kate att jag var viktig tjej.

Jag har två önskningar eftersom min födelsedag är förstörd.

1. Jag vill jätte gärna gå på Swithiod - Hammarby på torsdag, men har ingen att gå med.
2. På min födelsedag (yes you heard me) vill jag gå på två matcher, en Swithiod match och en Gauthiod match.

Det skulle göra mig jätte glad om någon ville ge mig det i födelsedagspresent.

För jag vill jsut nu gråta när jag tänker på min födelsedag, jag önskar mig typ inget, inget man kan köpa iaf, jag är rätt nöjd just nu. :)



Bara för att det är ett sånt där tillfälle då alla var jävligt nöjda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0